Smärta, ett komplex fenomen, har länge varit i fokus för medicinsk forskning. Genom åren har vetenskapen utvecklat olika metoder för att förstå och lindra smärta.
Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) är en av de mest fascinerande teknikerna i denna strävan. Genom att använda elektriska impulser för att "bedra" eller "blockera" kroppens naturliga smärtvägar har TENS blivit en populär terapeutisk intervention för många smärttillstånd. Men hur fungerar det egentligen?
Den neurologiska grunden för smärta
Innan vi dyker in i hur TENS fungerar, behöver vi förstå grunderna för hur kroppen uppfattar smärta. När vi skadas eller upplever en smärtsam stimuli, sänder skadade vävnader ut signaler genom specifika nervfibrer, kända som nocioceptorer, till ryggmärgen och vidare upp till hjärnan. Här tolkas signalerna som smärta. Detta är kroppens sätt att varna oss om potentiell skada.
Gate Control-teorin: Första ledtråden till TENS funktion
Den mest framstående teorin bakom TENS funktion är den så kallade Gate Control-teorin, föreslagen av Melzack och Wall på 1960-talet1. Teorin beskriver att nervsystemet kan bearbeta endast en viss mängd information åt gången, vilket liknar hur en grind (gate) kan vara öppen, halvöppen eller stängd.
Låt oss föreställa oss att smärtimpulserna är personer som försöker passera genom en grind. När grinden är helt öppen, kan alla personer (smärtimpulser) passera fritt till hjärnan, och vi känner av smärtan. Men, om grinden stängs eller minskas i öppning, minskar antalet personer som kan passera, vilket resulterar i mindre smärta.
TENS utnyttjar denna teori genom att skicka andra, icke-smärtsamma sensoriska signaler (som de elektriska impulserna) genom huden. Dessa "konkurrerande" signaler kan "stänga grinden" för smärtimpulserna, vilket förhindrar dem från att nå hjärnan och därmed minska eller eliminera uppfattningen av smärta.
Endorfinproduktion: En annan möjlig mekanism
Utöver Gate Control-teorin har forskning antytt att TENS kan stimulera produktionen av kroppens naturliga smärtstillande kemikalier, kända som endorfiner2.
Endorfiner är ofta refererade till som kroppens "naturliga smärtstillande medel" eller "glädjekemikalier". De är peptider som produceras av centrala nervsystemet och hypofysen och fungerar som neurotransmittorer.
När endorfiner frisätts, interagerar de med opiatreceptorer i hjärnan för att minska smärtupplevelsen. Denna mekanism kan förklara varför vissa individer rapporterar en "euforisk" eller "avslappnande" känsla efter TENS-behandling.
Flera studier har föreslagit att TENS verkligen kan stimulera frisättningen av endorfiner. Till exempel har forskning visat att användningen av TENS kan öka nivåerna av beta-endorfin (en särskild typ av endorfin) i cerebrospinalvätskan.
Andra studier har visat att personer som behandlas med TENS upplever en ökad smärttröskel, vilket indikerar en smärtlindrande effekt som möjligen kan bero på endorfinfrisättning.
TENS i praktiken
För att maximera effektiviteten av TENS-behandling är det viktigt att anpassa inställningarna korrekt. Detta inkluderar att justera pulsfrekvensen, pulsbredden och strömstyrkan. Detta gäller för både Welify NovaBelt och Welify Nackmasserare.
Sammanfattning
TENS är en unik och innovativ teknik som tar sig an smärtans komplexitet genom att påverka hur smärtsignaler bearbetas och tolkas av vårt nervsystem. Genom att både "stänga grinden" för smärtimpulser och möjligtvis öka produktionen av endorfiner erbjuder TENS ett dubbelt tillvägagångssätt för smärtlindring, vilket gör det till ett värdefullt verktyg i smärtterapins värld.
Referenser:
1. Melzack R, Wall PD. Pain mechanisms: a new theory. Science. 1965;150(3699):971-979.
2. Garrison DW, Foreman RD. Decreased activity of spontaneous and noxiously evoked dorsal horn cells during transcutaneous electrical nerve stimulation (TENS). Pain. 1994;58(3):309-315.