Ryggskott
Akut smärta i ryggen kallas ofta ryggskott. Namnet kommer från att smärtan oftast kommer plötsligt utan förvarning, som ett skott. Oftast är det en ’’huggande’’ smärta och kraftigt begränsad rörighet i framförallt ryggen.
Ryggskott gör i de flesta fall väldigt ont, men är helt ofarligt. Det kan tex vara en irriterad disk eller muskel som skapar detta.
Vad ska man göra?
- Andas. Smärta är en stress för kroppen vilket kan leda till ökade spänningar.
- Stretcha höftböjaren så ofta du kan. Höftböjaren fäster in i ryggraden och det kan därför kännas skönt att töja den flera gånger om dagen när man har ont.
- Liggande 90. Om det går, kom ner på golvet ryggliggandes. Lägg upp underben på en stol/soffkant och försök slappna av i 5-10 min.
- Kylbehandla. Ta något kallt från frysen och lägg över det smärtsamma området. Detta kan minska irritationen och smärtan. Ha dock inte kylan direkt på huden, ha en tröja eller handduk mellan!
- Både kyla och värme kan fungera som smärtlindring. Värme/TENS kan hjälpa. Börja på en låg nivå när du har som mest ont, och öka sedan om det känns okej.
- Lugna promenader i den mån det går. Ökad cirkulation i kroppen påskyndar återhämtningen.
Ischias
Ischiasnerven är kroppen största nerv och kommer från ländryggraden, och löper ner längs baksidan av låret ner i vaden.
Den står för stora delar av funktionen av benet (baksidan). Om ischiasnerven irriteras så uppstår ofta en ’’strålning’’ ner i benets baksida, detta kallas Ischias. Ischias kan vara orsakat av ett diskbråck. Men i många fall beror det på en irriterad disk, eller spända muskler i ländrygg/säte exempelvis.
Vad ska man göra?
- Den position som känns bäst att vara i, är bäst. Att forcera kroppen att göra saker som gör ont är sällan en bra lösning.
- Kylbehandling som nämnt ovan i ryggskotts delen.
- Värme/TENS för att stimulera muskulaturen
- McKenzie pressup kan vara en bra position, precis som vid diskbråck. Ligg på mage med underarmarna i golvet strax framför ansiktet. Härifrån trycker du försiktigt upp överkroppen så du böjs som en banan upp mot taket.
Diskbråck
Vår ryggrad är uppbyggd av kotor staplade på varandra. Mellan kotorna har vi diskar som fungerar som stötdämpare och möjliggör mobilitet i ryggen. Disken består av en inre kärna, som till stor del består av vatten.
Den yttre delen består av brosk i olika lager som ska ge ett stabilt ’’skal’’ till disken.
Vad händer vid ett diskbråck?
Diskbråck uppstår när det blir en spricka i ’’skalet’’. Det kan antingen ske en buktning av disken eller om skadan är större så kan vätskan inne i disken läcka ut (diskbråck).
Om vätskan träffa en nerv kan man få symtom som strålning ut i benet. Det finns olika grader av diskbråck eller diskbuktning, hur ont det gör är väldigt olika. Man kan tom ha ett diskbråck synligt på röntgen, helt utan symtom.
Vad ska man göra?
- Ta det lugnt. Det är inte farligt och läker i de allra flesta fallen av sig själv
- Håll dig så aktiv du kan. Gör aktiviteter som är smärtfria eller bara känns lite. Det finns inga övningar som passar alla med diskbråck, utan bör individanpassas.
- Fortsätt arbeta och lev så vanligt som det går. Att sjukskrivas och sluta träffa folk kan göra saken sämre. (Självklart finns det vissa fysiska jobb som kan kräva sjukskrivning eller ändring av arbetsuppgifter)
- Be en läkare/apotek om hjälp med smärtan i början om du har väldigt ont. -Lyft inte tungt första tiden efter skada. -TENS för stimulering av muskulaturen runt området.